Första Kolmårdenpasset gjort!

Mitt första jobbpass på Kolmården började i Torsdags, jag jobbade med en helt ny tjej och jag var rejält nervs innan jag träffade henne. När man jobbar som vi gör är man väldigt beroende av att man har en kollega som man fungerar bra med och som jobbar hårt. Direkt när jag träffade henne så visste jag att vi skulle fungera bra ihop. Hur? Magkänsla.

Vi fick en lite skakig start i och med att restaurangen där vi hämtar mat inte hade den maten vi behövde, det tog sin lilla tid och många samtal men sen fick vi tag i det vi skulle ha. Vår chef var med de första timmarna på första Campen för att hjälpa till, det är svårt att göra två personers jobb och samtidigt lära ut, så genom att han var med gjorde jag min halva och kunde ta tid att visa så mycket som möjligt samtidigt.

Eftersom vi skulle jobba dagen efter tillsammans också så kunde vi tillbringa våra lediga timmar i parken, vi han med berg-och dalbanan samt delfinföreställningen. Fredagens camp flöt på bra, förutom att strömen gick på hela campen. Att det går en säkring ibland är ingen nyhet men att hela campen saknar ström var något nytt, men men nu har jag fått lära mig vart huvudströmbrytaren sitter.

Johan kom och hälsade på mig på lördagen och jag hade dåligt samvete eftersom han fick följa med och vänta medans jag duschade. Insåg sedan att han inte tyckte att det var speciellt jobbigt då jag dushar på delfinariet och delfinerna lekte utanför fönstret :-)

Det blev en ny runda i berg- och dalbanan, lite mat och en snabb runda i parken. Vi träffade på en kvinna som jobbar i restaurangen där vi hämtar mat till campen och hon hjälpte oss i torsdags när vi inte hittade mat. Hon var där med sina söner som tydligen hade fått göra allt som fanns att göra i parken förutom att se lejonen från lejonkulan. Eftersom jag hade vår Jeep och Johan och jag inte hade några direkta planer för den sista timmen innan jag skulle jobba igen ringde jag och fråga om jag fick ta med mig folk till lejonkulan. Eftersom det är mitt tredje år på Komården vet djurvårdarna vem jag är och eftersom de vet att jag kan vilka regler som gäller så gick det bra. Det var roligt för mig också att få titta på lejonen när de spanar in oss, de stod precis vid gallret så de var bara en meter från oss. När vi guidar på kvällarna så har vi oftast med oss över 30 gäster och då pratar man om lejonen och håller koll så att ingen kommer nära gallret men nu fanns det mer tillfälle själv att titta på dem ordentligt själv.

Lördagens camp flöt på utan några konstigheter, nu var den en annan kollega som också är från Skåne som jag jobba med. Vi i gruppen så fanns det en familj med en liten autistisk pojke, han bet/tugga lite på mig när vi var inne i stallet, jag fick sedan veta att detta var något som han bara gjorde på folk som han tycker väldigt mycket om, sånt gör en rörd. Pappan i familjen var väldigt trevlig men han härmade min skånska hela tiden, det är fruktansvärt irriterande när man hör ett eko av någon som härmas och jag tycker att det är väldigt oförskämt. Jag hade förväntat mig att föräldrar som har barn med handikapp borde visa mer tolerans än andra, men tydligen inte, kanske är det något konstigt sätt att hantera att ens barn har ett handikapp genom att peka ut andras olikheter, eller nått.

På söndags förmiddagen var det så dax att åka hem igen efter tre camper. När jag hoppade på bussen frågade chauffören om jag jobbade i parken, jag svarade snällt och han hörde att jag inte är från Östergötland. Jag svarar snällt att jag är från Skåne, han säger att det knappt låter som svenska. VAFAN!!!! skämtar du med mig vill jag egentligen skrika, att av dömma att mannens utseende och brytning är han inte ens född i Sverige. Jag är nästan löjligt ur-svensk men pga min dialekt får man tydligen säga vad man vill. Först pappan (som hade en ganska grov dialekt själv) och sen den utländska busschauffören, vad är det egentligen som gör att alla tycker att man får ge sig på skåningar hur som helst? Ibland blir man bara trött, men jag sa ingenting som vanligt utan log artigt och gick och satte mig i bussen.

Guidningar, Hilding och eventuell semester

Sitter återigen och svär över mina ambitiösa planer. Jag lyckas alltid lägga upp planer som låter som en bra idé utan att tänka på att det kanske inte är det mest effektiva sättet att utföra något på. Det det gäller den här gången är guidningarna till Kolmården, jag bestämde mig för att skriva om det i egna kort punkter. Tyvärr är jag urkass på att sammanfatta och det är väldigt mycket information. Jaja jag lär mig iaf lite nytt på vägen.

Inatt/morse vaknade jag tre gånger av att något dunkade upprepade gånger mot sovrums dörren. Det tog ett tag innan jag insåg vem den skyldiga var, är man liten, grön och har skal så vaknar man ofta när det blir ljust och utan att inse sin brist på storlek så skulle han öppna sovrumsdörren som stod lite på glänt. Det ligger sladdar bakom den som gör att den sviktar lite men är ändå ganska svår att öppna, men sköldpaddor är envisa och det tog ett tag varje gång innan han gav upp och efter nån timme beslöt han sig för ett nytt försök. När jag sedan beslöt mig för att gå upp ur sängen så hittade jag honom bakom en byrå, i vilken många av Johans tekniska prylar står och bakom den finns en miljon sladdar gömda. Mitt bland sladdarna satt Hilding. Det är det enda stället i lägenheten som man inte får tag på honom, om han trillar på rygg där får man flytta på alla tv möblerna.
Då ringde jag Johan och sa att jag förstod att föräldrar ibland säger till den andra föräldern att idag är barnen hans/hennes. Idag är Hilding Johans sköldpadda.

Hilding bakom byrån

Vi håller föresten på att titta på semesterresa, snacka om deprimerande. Jag är ledig i två veckor men vi har nog grovt underskattat hur dyrt det är att vara borta så länge. Vi har gått från tågluffa, till bussresa i Italien & nu bila runt i Sverige. Vill vara borta i två veckor eftersom jag är ledig från jobbet så länge men det kräver pengar. Vill inte sitta i lägenheten halva den tiden eftersom då kunde jag lika gärna ha jobbat. Det hela blir ju lite speciellt eftersom jag jobbar som jag gör, små resor hit och dit kan vi ju göra de dagarna i varje vecka då jag inte jobbar.

Midsommardagen

Efter att ha, som vanligt, ätit lite väl mycket hotell frukost var det dax för äventyrsminigolf. Denna variant av minigolf tycker jag är betydligt roligare än den vanliga. Det visade sig att min boll trivdes väldigt bra i bunkrar och Johans i vattnet, men men det var väldigt rolig och jag vann (med ett poäng :-p).

Minigolf

Efter att ha traskat runt lite på stan igen så såg vi rundturståget och bestämde oss för att åka med. Det var roligt att få reda på lite mer om stan och dess historia. Det var lite lustigt istället för att säga att på höger/vänster sida ser ni detta så sa det på den gula/blå sidan ser ni detta, jag förstår att det kan var bra för barn som inte kan höger och vänster men för oss som kan så blev det ganska förvirrande.

Rundturståget "Hjulius"

Från ett litet bensindrivet runturståg bar det sedan av mot museéjärnvägen och gamla ångloksdrivna tåg. Johan såg ut som en liten pojke, när han titta på det gamla ångloket från 1930. För 20kr fick man åka med på en 2km runda, det känns lite konstigt att det bara kostade 20kr att åka med när man precis innan betalt 50kr för rundturståget. De berättade att komunen ville ha bort dem till hösten eftersom man ville bygga ut ålderdommshemmet i närheten. Tydligen skulle det kosta 20 miljoner bara att sanera marken från asbets eftersom järnvägen är byggd på det, tycker att det är konstigt att man inte prioriterar att behålla museéjärnvägen när den ändå drar en hel del folk och är en del av vår historia. Man kan tycka att man skulle kunna använda de 20 miljonerna till att bygga ålderdommshemmet på en annan plats istället för att lägga dem på att sanera och sen lägga ännu mer miljoner på att bygga huset.


Innan vi åkte hem hann vi med en glass i solen också.

Midsommarafton

För bara någon dag sedan bestämde vi oss för att fira midsommar i Vadstena och bo på hotell. De hade ett speciellt spa-paket och ingen av oss har gjort något sådant förut.

Hotellet

Strax innan 14 var vi framme i Vadstena igår, efter att ha checkat in begav vi oss ut på stan för att äta en lite sen lunch. Efter det gick vi runt och tittade på stan den är väldigt söt och pittoresk, givetvis tittade vi på både slottet och klosterkyrkan samt midsommarfirandet som pågick framför slottet.

Slottet och klosterkyrkan

Tillbax på hotellet var det dax för spa, det blev två rundor i bubbelpoolen samt både ångbastu och vanlig. Det fanns också en del med "solstolar" där man kunde halvligga och äta juice eller kaffe och äta olika frukter samtidigt som man titta i tidningar, detta var väldigt avslappnande. Jag kände mig faktiskt riktigt avslappnad när jag låg i stolen och läste en tidning, känns sorgligt när det tar nån sekund för en att inse att det där man känner är avslappning :-s

Sedan var det dax för middagen, en förbestämd fyra rätters midsommar meny ingick i priset. Maten var otroligt god, kanske är man inte direkt bortskämd med riktigt fin mat och ganska lättimponerad men oavsett så var det jätte gott. Det var en kille som spelade gitarr och sjöng i restaurangen och han var riktigt riktigt bra, jag har inga planer på att gifta mig än på ett bra tag men om jag skulle så hade jag bokat honom på stående fot.

Allt som allt så var det en riktigt trevlig midsommar även om den inte var en typiskt traditionell midsommar.

Det blev ingen midsommarkrans eller sju blommor under kudden, men jag locka håret och hade två turkosa blomspännen i håret iaf :-)

Regnig Torsdag

Regnet öser ner utanför fönstret, jag hade tänkt att börja dagen med en promenad men det blev inte av i det här vädret. Istället sitter jag och tittar på TV och dricker kaffe.
Jag pratade precis med min chef på Kolmården om en väldig massa praktiska saker som glömdes bort under kick-off:en. När man kan klappa djur istället för att gå igenom beställningslistor och annat praktiskt så finns risken att man väljer söta djur istället, men nu fick vi iaf rett ut en hel del.

När jag har ätit lite så ska jag sätta mig och gå igenom alla guidningarna och säkerhetsinformationen inför min första camp nästa vecka. Jag tror att jag egentligen kan det mesta men jag behöver bli påmind och kanske kan jag hitta lite ny information om de olika djuren. Det blir lätt så att man säger samma saker kväll efter kväll, vilket inte gör något för gästerna eftersom det är olika grupper varje kväll, men det är roligt för en själv om man kan ändra lite på vad man säger.

Jag vet att jag kommer att vara nervös inför första campen, jag är nervös inför varje camp, men så fort det drar igång är man på g hela tiden och då brukar det flyta på bra. Det ska bli roligt att få vara en del av hela kolmården maskineriet igen och jag hoppas att det blir en riktigt bra sommar.

HLR, D-HLR och massa djur

Idag vaknade jag med ont i hela kroppen. Igår var det kick-off på Kolmården. Vi började dagen med hjärt och lungräddning (HLR), och efter en åktur med delfinexpressen och lite lunch så fortsatte vi med utbildning med halvautomatisk defibrillator (D-HLR). Allt detta övande på att rädda liv gör att jag idag har ont i händerna och överkroppen. Hjärtkompressioner är fruktansvärt jobbigt att göra rent fysiskt och vi gjorde kanske bara kompressioner i 5 minuter, skulle man behöva göra det i verkligheten skulle man säkert behöva hålla på betydligt längre innan hjälp kommer. Jag är väldigt glad för att jag får gå de här kurserna och det känns skönt att man åtminstone teoretiskt kan lite, men självklart hoppas jag att jag aldrig ska behöva använda kunskaper.

Vi fick de dockorna som vi övad HLR på, de kallas miniAnne, och de kom med en DVD så att man kan hålla kundkaperna fräsha.

MiniAnne

Efter utbildningen bar det av upp mot Campen, det blev inte så mycket gjort av det som vi egentligen skulle ha gjort, vilket var synd för det kunde ha behövds eftersom jag börjar nästa vecka och kunde ha behövt en snabbgenomgång. Samtidigt så kan jag inte klaga eftersom vi fick förlja med en djurvårdare och mata djur. Jag älskar att stå mitt i en hage och ha älgar och hjortar ätandes pellets direkt ur handen. Vi hann också titta på de nya små lama ungarna innan det var dax att klappa vargar. Jag blir alltid överväldigad av vargarna när de ska hälsa precis i början, de är jätte ivriga och jag blir alltid lite rädd. Igår hade jag plötsligen en varg i knät vilket var lite skrämmande men sen var det roligt att få klappa dem.

Efter vargarna var det fest på Campen med mat och lekar, inklusive limbo, vilket förklarar att jag har ont i ländryggen idag :-s

Studentdag

I fredags öste regnet ner över Helsingborg, det regnade hela dagen och natten utan uppehåll. Jag tyckte synd om alla studenter, i fredags sprang nämligen alla nyblivna studenter ut från alla gymnasieskolor i Helsingborg. Traditionen inkluderar att alla springer ner för terasstrapporna och rundar Magnus Stenbocks statyn 7 gånger. Jag betvivlar inte att de hade roligt ändå men tyckte att det var synd att vädret inte var lite bättre.

När jag tog studenten (och när vi hade balen) var det strålande solsken och det var otroligt roligt, jag kan bara inte fatta att det var 7 år sedan.
Det är vid sådana här tillfällen som jag känner mig gammal. Jag är nu närmare 30 än 20 och man borde väll tänka på vad man ska bli när man blir stor. Lite stressande är det allt och om ett år tar jag examen från universitetet. Jag är nervös inför allt jag inte vet och jag oroar mig mycket, vilket är ett välkänt faktum :-p, och som alla andra hoppas jag på ett långt och lyckligt liv.

Dagens goda gärning

Mamma hitta en liten fågelunge som satt ihop kurrad intill muren i trädgården. Den lilla stackaren var helt genomblöt eftersom det vid det laget hade regnat i flera timmar. Vi var väldigt osäkra på vad vi skulle göra, man vill hjälpa till men risken är att man gör det värre istället. Vi ville inte röra den ifall det är så att fåglar reagerar som många däggdjur gör och inte vill ta hand om ungen om den luktar människa. I vilket fall som helst så la mamma en handduk om den och jag gav mig ut i området för att hitta en mask. Man kan ju tycka att eftersom det har regnat i flera timmar så borde det finnas maskar överallt men icke. Efter att ha letat runt så började jag gräva i landet i stället men ingen lycka där heller. Slutligen kom vi på att komposten borde vara full, jag hitta en mask och försökte sträcka fram den på en pinne mot ungen. I början verkade ungen faktiskt intresserad men efter ett tag blev den skrämd och hoppade iväg. Mamma försökte fånga in den med handduken men då började den skrika vilket var bra för då dök mamma alternativt pappa koltrast upp och började skälla ut oss, så vi backade snabbt bort för att inte skrämma bort föräldern.

Så här såg den lilla sötnosen ut.

Ett välkommet beroende

Jag tror att jag har vissa benägenheter att bli beroende. Näsdroppar och nikotin tuggummi är sådana saker som jag inte verkar kunna ge upp. Detta kanske låter banalt men jag tror ändå att det kan vara bra att vara medveten om att man har vissa tendenser. Jag vet hur det är när jag faller tillbaka och börjar röka, det är ett år sedan sist men eftersom jag vet att det måste få ett slut är det det enda jag vill göra då. Jag är något av en allt eller inget person. Jag måste ha vad det nu är jag vill ha, på ett helt fixerat sätt, eller så kan jag inte ha det alls. Antingen måste jag bara ha det och det känns som att allt kommer att gå under annars eller så måste jag vara helt utan det. Vid dessa tillfällen är jag faktiskt tacksam för att jag är mesig och för att jag har ett stort behov att vara i kontroll. Som med alkohol, är det tur att jag inte tycker om att bli för full eftersom jag är rädd för att tappar kontrollen. Om det inte hade varit på det viset hade jag nog lätt blivit för fötjust i alkohol eftersom det erbjuder skydd och som jag tidigare nämt vill jag ofta bara sticka huvudet i sanden i väntan på att saker och ting ska bli bättre.
Tyvärr händer det väldigt ofta att jag inte känner att jag inte har kontroll, men det är väll så det är.

Vart är det egentligen jag vill komma?
Jo, ibland finns det bra beroenden. Mitt ny-gamla beroende heter Grey's Anatomy. Jag har inte sett ett enda avsnitt sedan innan jul. Men igår kväll och hela dagen idag har jag tittat på avsnitt efter avsnitt. Till och från snyftande jobbar jag mig med iver igenom säsong 5. Jag har sett drygt hälften av de 20 avsnitten som jag inte har sett och det skulle inte förvåna mig om jag kommer att se klart säsongen idag eller imorgon. Jag hade glömt bort exakt hur beroende framkallande det här programet är.

Prata inte med mig när jag sover

Sedan jag var liten har jag fått höra att jag pratar i sömnen, oftast säger jag inte så mycket men förra året drog jag tydligen en hel varg guidning för en stackars kolmården kollega i sömnen.

På senare tid har en ny sak framkommit som min mamma fick erfara i dag.
Mamma ringde mig när jag var ute och gick och frågade varför jag inte ringt. Jag undrade frågande om varför jag skulle ringa. Hon frågade vidare hur det hade gått med tvätten och om jag hade manglat. Vid det laget hade hon tappat bort mig helt.

En tanke slog mig och jag undrade om hon hade väckt mig och snackat med mig i morse. Det hade hon. Saken är tydligen den att om man snackar med mig innan jag har vaknat helt och jag sen somnar om har jag ganska ofta inget minne av det överhuvudtaget. Detta vet min pojkvän om vid det här laget och han skriver lappar istället.
Men mamma visste inte om det och tydligen har vi haft en lång konversation och hon har till och med dubbelkollat så att jag visste vad jag skulle göra, men det spelar ingen roll hur många gånger man upprepar det. Jag svarar nog ja på det mesta för att bli lämnad ifred och få somna om.

EP-val

Varken jag eller min syster är intresserade av politik men vi satt faktiskt och tittade på valvakan igår. Jag tycker att det är fascinerande hur sånt här alltid känns som en cirkus och hur barnsligt vuxna människor som vill styra kan bete sig.

Jag tyckte att det var roligt att se att det gick så bra för piratpartiet, jag förstår argument emot partier som bara driver en fråga och jag skulle nog inte kunna rösta på dem själv. Men ibland behövs det något som rör om i grytan och som skakar om folk på sina höga hästar. Man vet att frågan berör många men den har inte riktigt tagits på allvar. Jag vet också att många har röstat på dem i ren protest mot politik överlag, men oavsett vad man tycker om det faktumet så kom ihåg att folk röstade i alla fall. Det ska bli intressant och se om piratpartiet blir ett parti som driver lite bredare politisk agenda eller om de blir en "one hit wonder".

Det som gör mig arg är faktumet att 43% röstade och att det anses vara "bra" eftersom bara 37% röstade i förra EP-valet. Jag förtidsröstade för två veckor sedan och jag tycker att det är sorgligt att 57% av de röstberättigade inte kunde gå till en vallokal under de här veckorna och åtminstone rösta blankt. Att rösta borde vara en demokratisk skyldighet och inte bara en rättighet.

Detta var mitt första och mycket troligt det enda politiska inlägg som jag kommer skriva.

Hemhemma :-)

I fredags åkte jag och Johan mot Helsingborg. Jag har börjat njuta mer och mer av att åka hemhem det senaste året och jag har verkligen sett fram emot det den här gången också.

Mamma skulle skriva ner lite saker som behövde fixas eftersom jag skulle se till huset över helgen. Jag blev nervös när jag hörde talas om att det fanns en hel lista och jag blev inte lugnare när mamma sa till mig att det fanns roliga saker på listan också. Nervöst frågade jag om saker som tvätta fönster föll under kategorin "roligt".
När jag fick se listan blev jag riktigt nervös, men det mesta på den var inte saker som skulle göras utan mer mammas sätt att se till så att vi skulle få det så bra som möjligt. Listan inkluderade visserligen saker som att vattna blommor och mata fiskar, men det mesta handlade om att vi fick äta vad vi ville, t.ex. räkor och vin, och att det redan fanns mogna jordgubbar.

Ni förstår att jag blev lite nervös när jag först såg "listan".

På lördagen var vi först i Ramlösa brunn och tittade på en av Ramlösa källorna, den är väldigt järnrik vilket syns. Jag visste inte att det fanns olika källor i Ramlösa och jag vet inte vilken som flaskvattnet faktiskt kommer ifrån.

Av färgen på berget kan man ana att det finns en hel del järn i vattnet i den här källan.

På eftermiddagen bar det av ner till gymnastik uppvisningen som alltid är den 6 juni. Jag tror inte att jag har varit där sedan jag själv tränade och jag insåg ganska snabbt att det det var roligare att vara med på det än det var att se det. Sedan blev det en vända inom museet, det var ytterliggare en sådan sak som jag inte gjort på 15 år och som nog inte hade blivit av om jag varit själv. Det är roligt ibland att turista i sin hemstad.

På kvällen blev det jordgubbar och vitt vin. Jag trodde att vi skulle få några stycken var men vi plockade nog 4 liter. Det fina vädret för någon vecka sedan lär väll ha gjort sitt och faktumet att jag befinner mig på sydliggare breddgrader lär väll inte heller skada :-)

Det var precis så gott som det ser ut.

24 timmars blodtryckskontroll

Jag blev inte direkt överlycklig när läkaren ville göra en ny 24 timmars blodtryckskontroll på mig. Vart 20:e minut under dagen och vart 30:e minut (eller en gång i timmen) under natten kommer maskinen att först pipa och sen blåsa upp manschetten runt armen, sedan släpper den stegvis ut luften och blodtryck och puls visas på den lilla apparaten som jag har fäst runt midjan.

Man gör 24 timmars kontroller eftersom de ger ett betydligt mer rätt visande resultat än att bara ta blodtrycket hos doktorn. Det som gör det jobbigt är att jag går och oroar mig för att mitt blodtryck har gått upp, plus att jag vet att det inte kommer att bli så enkelt att sova.

Man tittar bland annat på medel blodtrycket på ett dygn och därför känns det extra viktigt att få sova eftersom blodtrycket då går ner, dvs jag får ett bättre medel.

Så här ser det ut. Maskinen sitter i hållaren vid midjan ser går det en slang som pumpar in luften till manschetten.